Framför allt socialt, vilket känns som en helt ny era och en som gärna får fortsätta. Det började med att jag Andreas for ut till tomten med vännen Magnus på tisdagseftermiddagen. Vi försågs med en kärleksfullt packad låda med plantor av goda Christian och Margareta.
Väl på plats löste Magnus raskt den första utmaningen -- att få upp dörren till husvagnen! Därmed förlänas M titeln Nyckelmästare för All Framtid. Det kändes oerhört stort att kliva in i vagnen på vår tomt, lite som Bröderna Dal när de går in genom dörrar och nya världar öppnar sig.
Vi tog en prommis till sjön för att fira.
Vi hade fått tipset att prova att dra loss husvagnen (som ju alltså jag kört fast i leran i förra veckan) från lite avstånd med hjälp av rep. Men när vi knöt repet till bilen insåg vi ju att framvagnen på släpet skulle gräva ned sig i jorden.
Allt såg mörkt ut (om det nu kan göra det på vår Terra Sancta) men då kom en traktor puttrande. Det var grannen E och vips hade han ställt upp en tank med ett ton färskvatten, dragit upp husvagnen OCH slagit upp diverse stråk i det höga gräset!
Oj sickna sjumilakliv framåt det görs på Tuva slänt (arbetsnamn).
Sen tror jag vi satte upp förtältet.
Därefter infann sig vännen Marcus, på väg från huvudstaden till Dalsland. Med öl och en tårta i högsta hugg var han varmt välkommen och snart rungade våra skratt och skönstämmiga "Dzching Dzching Dzhingis Khan" över nejden och skrämde bort ekorrarna, hararna och övrig fauna.
Campinglivet i husvagnen är magiskt! Tänk att .. ja jag är euforisk. Plötsligt liksom en boning på en mark du rår om. Vi testade elen och gasen och allt fungerade, glädjen bara steg och steg. Hett blir det och trångt är det och snart tar elen och vattnet slut (för tanken är lite paj och vi kan inte ladda batteriet) och vi hade bara en stekpanna och inga kastruller, samt ingen tvål och inget diskmedel men ojojoj vad skoj det är.
På onsdagen planterade vi vinbär, körsbär, björnbär, hallon, jordgubbar, libbsticka och något annat, lite på måfå. Får se vad det blir, om de inte gnags bort -- jag orkade inte sätta upp nät denna gång.
I dag torsdag tog utvecklingsnivån på hemmanet ännu ett kvantumskutt, när far T infann sig medelst köksgeråd i sitt fyrhjulsdrivna åk. Vips så har vi bestick och annat, bye bye torftighet, hello lyxliv!
Svischt så flyttade vi över virkesupplaget till en mysig glänta där vi framgent hoppas kunna bygga en bekvämlighetsinrättning with a view. Än så länge finns nada i bajsinfrastrukturell väg och i morgon hoppas jag uppbringa en hink.
Aldrig har öl smakat så gott, tror jag, som i hettan dessa dagar i vänners lag på improviserade sittdon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar