Två byggnader på en dag

Ojojoj. När solen gick upp vildmark. Strax efter lunch -- bebyggt område. Plötsligt tornar takåsar och bostäder (nåja, en av varje) på tomten. Kanske av höggradigt primitiv sort och på aningen osäker grund, men det är inledningen av en epok. Hurra!

Det hela började ju som sagt med att granne B berättade att han skulle riva ett förråd åt granne M. B hade redan släpat det genom vegetationen en bit.

Ville vi förbarma oss över det? En snabb inspektion visade på två rum, ett för grejor och ett som varit dass. En rätt avancerad toa med en snedställd metalltank under och ventilationsrör. Såklart sade vi ja -- om inte annat blir det ju bra virke kanhända. Dock hade ju stugan tagit stryk av den omilda hanteringen, lister och delar av panel har slitits loss.B och jag sammanstrålade och inledde en spännande operation. Begagnade spännband från Myrorna kom väl till pass!

Hus på väg!

Dagen innan hade jag sett ut en plats för kåken, mätt rudimentärt och ordnat grunden. Det vill säga grävt ned till leran och hivat i några gamla betongklossar, som faktiskt hamnade på hyfsat samma höjd (menar jag) trots att marken lutar. Traktorn närmade sig, jag kickade desperat igång motorsågen och drap en ståtlig enbuske (med ännu ett fågelbo i, insåg jag halvvägs, tyvärr utarmar vi faunan när vi exploaterar och betvingar jorden här) och vips hade B passat in vårt allra första hus!

Här är de stolta grundsättarna och byggnadsplacerarna. 

Så här blev det färdiga resultatet. Allrahelst hade den vridits ett kvarts varv motsols, men en kan inte få allt!

Detta är en ekonomibyggnad som satts upp på uppdrag av markägaren.

Knappt hade jag hunnit ställa in verktygen så var det dags att fara till Malmköping. De mest ljuvliga sörmländska landsvägar bjöd på scenerier och vips stod jag på en parkeringsplats vid några flerfamiljshus. Här bor sex personer L och efter fuktkontroll och allmänt försök till inspektion under trevlig samvaro var saken biff: Vi blir ägare till en 31 år ung Solifer Artic 450! Husvagnsfolk, minsann! 

Känslan av att köra hem med sitt eget hus på ryggen, som Skalman kanhända, var inte dum. Stannade till vid Ånhammars gods och avunden lyste ur ögonen på godsherrarna. Väl hemma rattade jag skickligt vagnen genom två hårnålskurvor och körde sedan rejält fast i våtmarken. 

Hejsan floppsan -- hemman och gamman!