År 2 inleds

Nya tag strax på tomten efter helgerna!

Vi har korresponderat med Vattenfall Eldistribution om nätanslutningen och väntar på avtal. De vill passa på att ta ned luftledningar i området och stärka upp nätet när de ansluter oss, så vi får vänta medan en ny transformator/nätstation levereras.

Så här bra gick det att frihandssåga snedstag innan jul.

Vi har skissat på en dragning vi tror vore bra.

M och jag har också märkt upp några granar för fällning och till helgen väntas vännen D komma och hjälpa till med fällningen. Blir skoj.

Vi hoppas också snart få till ett första möte med kommunens byggförvaltning för att berätta om våra visioner och tidigt stämma av den första bygglovsansökan, som vi tänker ska handla om gästhus och några ekonomibyggnader.

På att-göra-listan också:
- bygga vidare på förstuga till husvagnen, vilken på sikt kanske kan konverteras till garage. Torvtak vore skoj.
- bygga dass (en vacker dag)
- fixa plåt till virket
- fixa byggnadsställningar
- köra hem rototilten
- A vill lära sig dalatimring

I dag tänkte A svänga förbi duktigt folk i Järna för att kolla på smarta och hållbara lösningar för biologisk vattenrening, syresättande av flöden och sånt.

Tjo!

Trefashandske klar för handslag och 100 ton sten på plats

Ohoj-hopp!

Ytterligare tre lass grus (0-16-kross) ligger nu på Utvägen och det känns fint.

Någon dags skarp kyla i början av förra veckan möjliggjorde detta. 

Tack till R och L på firman, vars stenbrott jag också besökte alldeles i närheten. Här till höger syns urberget där gruset sprängts loss. Tack berg!

Eftersom det gick så bra för lastbilen, vägande omkring 30 ton, att köra på vägen hoppas jag att den diskutabla vägkroppen är okej.

Återstår dock att packa gruset vilket jag hoppas att våra egna fordon räcker till, vi ska också lägga ett lass till för att färdigställa något slags rondell.

Tredje advent i går och dagen efter en härlig konsert med folkmusikinstitutionen på Musikhögskolan i Stockholm. Då påminns vi om vikten av ljus och det hoppas vi förstärka strax. Efter lite uppmuntran från en god granne tog jag i fredags ett grepp om mätarskåpet där den utgående huvudkabeln var kapad vid flänsen i skåpets underkant.

Grunnade på hur detta kunde lösas -- jag hade ju fått med två eldon när jag köpte skåpet -- skulle det räcka att slå ut en rund perforerad plåt ur skåpbotten och sätta i ett don? Det verkade inte passa. Nä, till sist skred jag till verket: Skruvade loss en skyddsplåt och därefter samtliga fem ledningar, tre faser (svart, brun, vit), en jord (gulgrön) och en nolla (blå) antar jag. Det var lite klurigt men funkade. Och så fram med en gammal kabel jag fått av samme granne, kapa till och tjoffa fram ledningar och metall. Och skruva i. Det var också lite klurigt att skruva fast, men funkade efter lite fotograferande i ett trångt läge för att se var kopparn (antar jag att det är) skulle in.

Sen fnulade jag i detta i en trefashandske och skruvade fast den undertill på skåpet. I dag ringde jag elfirman och de sade att har jag bara gjort precis som det var innan så är allt grönt. Färdiganmälan till kraftbolaget gjordes i slutet av november så nu är det mest bara att vänta. Elfirman fakturerar ingenting. Vi hoppas att det ska gå bra att gräva där vi vill. Bör vi lägga i en fiberkabel när det ändå grävs, tro?

Was noch? Har hittat en finfin källa till natursten. En första leverans är på plats, diverse plattor och klossar av oklara exakt art. 

One for the Road

Utvägen! Eller något annat av en rad frejdiga namnförslag som goda vänner kom med härom dagen. Vägen börjar konkretiseras! Efter diverse dikande, kanaliserande, vägtrummande, och repetition av några moment eftersom kanterna rasat när Åkerman kör över, började det för två veckor sedan bli dags att bygga själva vägen.

Jag grunnade och fnulade som vanligt. Laddade ned div vägverksdokument, frågade i forum. Vägbank, geoduk, bärlager. 8/16, 90-150, hej och hå. Hur brett, hur djupt tro. Dränerande eller packande? Jag ringde grävfirman, där veteranen L grymtade att 30 cm 0/63 och sen 8/16 på det några centimeter är standard. Ungefär samma sak sade några i olika fora på nätet, plus geoduk överallt. Med 4 meter bred väg skulle det gå på 190 000 kr inkl moms tror jag.

En småländsk manlig nära släkting, liksom vår lokale smed och mekaniker, sade däremot att det går med bara några centimeter grovt och ingen eller lite duk.

Jag drog till med en ca 3 meter bred väg. 60 m duk på de ställen där jag tagit bort gräset och lagt lera istället, vilket känns som en geleklump att köra (ned) bil på/i. Och vips, mitt i snöyran och kylan kom till slut grusbilen. Först fick vi dock beställa plogning och jag sågade ned träd vid infarten och hackade en massa is. Jag var nervös, inte minst för navigationen: Nätt och jämnt lyckades den också svänga in från landsvägen. Upp för backen? Gick väl. Och in på vår "väg" då, mja-jo, med liten marginal och demolerande av diverse växtlighet började den tippa. En fin hög, "jag krattar ut detta" hojtade jag och skred till verket. Pust ja, det var ju några ton. Men det kom ungefär rätt och med förenade krafter fick jag o chauffören Roger ut det och sen kunde han backa en liten bit till osv osv. Tre lass hann vi med.

Nere i sänkan, det kritiska stället, var R orolig att bilen skulle sjunka. Vad gör vi om du inte kan köra där? Då får man gräva bort allt och fylla upp med 90-150 menade han.. Urrrkkk.

Men på något vis gick det. Och redan samma kväll körde jag vår personbil på mästerverket!

Dock ska sägas att krosslagret är tunt och ojämnt och därunder är i omgångar en hel del wobblig lera. Vi behöver köra på minst ett par tre lass till (varje lass ca 13 ton tror jag) och även uppåt husvagnen till.

Men väldigt skoj att göra detta!

Mätarskåpet har också kommit och packats upp. Ska bli fint att koppla in oss på elnätet vad det lider, och få den bekvämligheten och samtidigt förhoppningsvis öppna för att kunna "ge" tillbaka från lite förnybar produktion.

Släntgatan? Lägg-i-backen?

PS. 0/63 betyder alltså ett grus där de allt grövre än 63 mm silats bort. 8/16 betyder ett grus där allt grövre än 18 mm men även allt finare än 8 mm tagits bort.

Dags för bin - summering av månaden som gått

Den 9 oktober var det då äntligen dags för våra första husdjur att komma på plats på Sjötunet! Med hjälp av fina biodlarvännerna L, T och C ordnade vi med gemensam biflytt från biodlare P hem till Sjötuna. L körde försiktigt på vår skumpiga väg och lite stressigt blev det allt att få bina på plats. Biodlare P hade instruerat oss att ca 15 minuter har vi på oss att lyfta kuporna från lastflaket till den utvalda bikupeplatsen, mäta av med vattpass så att kuporna står rakt och sedan försiktigt ta bort skumgummit som täppt till flusteröppningen. Väntar en för länge kan bina bli oroliga.
Det hela gick bra, vi noterade att den högra kupan vägde mer än den vänstra. Måste vara ett större samhälle i den. Efter biflytt blev det äppelplockning från våra fantastiska äppelträd. Undrar just vad det kan vara för äppelsorter?

Några veckor senare, 30 oktober, en solig dag med temperatur på 9-10 grader i solen, fick vi bevittna biflygtur! Vi som på morgonen undrat om allt stod rätt till eftersom det var så tyst vid kuporna fick nu njuta av bin som surrade runt i solen framför kuporna. Men så fort solen försvann och temperaturen sjönk bonade de in sig i sina små hus. Kanske är det först till våren vi får se dem igen?

Vägtrumma i backen

Hemma i lägenheten igen efter en tio dagars fnul på gården och tidningsredaktionen. Det har blivit fortsatt grävmaskinspul men också en del annat. Till exempel en hemmaskapt avfuktare, i form av lite vägsalt (kalciumklorid) i ett durkslag ovanför skurhinken. På något magiskt vis bildas vatten på botten.

Så här snickras det.

Se så sned en av larvplattorna är! När jag skulle börja gräva en kanal upptäckte jag att saknade bultar verkade göra ett smärre haveri sannolikt. Som tur var hade jag just fått sex reservbultar från mekanikern och vips så gick det att skruva i! Nu har totalt fyra bultar satts i. Känns fantastiskt att vara med och renovera maskinen!

Här utökar familjen experiment med att göra trädgårdsland.

Men ack, ibland läcker det illa mycket hydraulolja. Har försökt ställa dit behållare för att samla opp. Även om läckage är vanligt i gamla maskiner och packningar kanske kan behöva mjukas upp känns detta i överkant. Vi ämnar försöka reparera/byta ut något snarast för att sätta P för detta.

 Så var det dags att gräva för vägtrumman!

 Tjoff och vips!

 Klart och frost på.

Hydraul-höst

En härlig återkomst till marken efter ett par veckors frånvaro tror jag! Hämtade begagnade verktyg på cykel i stan (vi vill spara parkeringspengar så vi står några kilometer bort), körde till bilverkstad i byn, fick låna ett skruttigt åk. Tankade upp div bränsle i dunkar, tog mig till grannen, hämtade dricksvatten, hämtade laddade batterier och körde över en grässtig hem till oss! 

Sitter o äter middag nu vid sjutiden, olivoljan har stelnat i kylan. Omkring 10 grader både inne och ute. Men läckert med het och fin mat efter kyla och knappt nåt i magen tidigare i dag. Lite svårt att skriva också i bara stearinljus och med en hand när jag behöver byta, och så rinner ju datorbatteriet ut — har ännu inte fixat 12V-laddare till laptopen.

”Gården” såg i alla fall okej ut trots vår frånvaro, dasset hade plasten blåst bort från, illa enfaldigt att bara ha lite träbitar o grenar över det och även spannen med barkstö. Komposten hade nätt och jämnt klarat sig från inregn. I förrådet är det fläckar på golvet, oklart om det kommer från innertaket, upp genom golvet eller är gammalt.

Jag sorterade in det nya (fogsvans, bultsax, lite filar o andra prylar jag knappt vet vad det är men det kändes, eh, vettigt att ha), hällde bort gråvattnet. Pelarna till förstugan har börjat blåna.

På landet är det viktigt att planera och stolt är jag över att jag kom på att smeden stänger kl 16 så jag stegade opp till grävis och gick loss på hydraulfilterluckan. Svischt! Med korrekt hylsnyckelteknik gick första muttern gick att lossa, även om den fastnade i nyckeln.. Detta kändes som ett genombrott, iaf ett tydligt steg framåt i de senaste veckornas gräv-maskin-limbo. Vips ringa smeden som ställde fram en dunk hydraulolja, så in och hämta bilen (behöver mekas mer men mekanikerna känns gediget duktiga och omhändertagande, han tipsade också om att köra pick-up, fyrhjulsdrivet och med kraft för en släpkärra) och oljan.

Ute igen borstade och torkade jag lite rent på luckan och sen svjonk opp med den. Da daa! Smått helig att för första gången blicka in i ett teknologiskt känsligt inre rum jag berett mig tillgång till. Fyra filter reste sig ur cylinderutrymmet liksom tyst iakttagande mig. I snabbt tilltagande skymning hällde jag på oljan fast jag saknade tratt men det gick fint. Lite oroligt eftersom säljaren sagt att man måste lyfta upp filter för att det ska rinna undan tillräckligt fort. Men det sjönk bort. I blåsten kom nåt tallbarr i, ajaj, men det gick nog att få ur. 40 liter tankade jag i och nivån steg i givaren jag reparerat…

MEN suck, väl nere igen hade nivån i röret stigit upp till brottet jag reparerat ungefär och ajajajaj, vi närmare spaning inser jag att det gamla röret ju är sprucket även i botten. Det glittrar, trots det nu kompakta mörkret, där oljan tränger ut. Till råga på allt är det halt och trångt och nästan omöjligt att komma åt stället, med mindre än att svänga runt grävmaskinen. Två steg framåt och ett bakåt blev det denna gång. Vet inte riktigt hur gå vidare, har snott in stället med papper och tre sorters tejp provisoriskt. Tänker nog kolla papperen i morgon, har det inte läckt tankar jag bränsle och kör några timmar. Kanske kan kladda in stället med… lera? Tuggummi? Kåda?

Vi har bett om anslutning till elektricitetsnätet och hoppas kunna sätta upp ett mätarskåp en vacker dag. Jag försöker studera ellära.

Ett annat genombrott är att vi för första gången sett tomten med höjdlinjer, elevation curves. En grym känsla. I detta är vi starkt inspirerade av Richard Perkins, som M gått kurs hos, som i sin bok jag läser lägger ut texten om värdet av att ha koll på åsar och dalar och slänterna där emellan. Han har också hjälpt till att konvertera en satellitbild jag köpte till just höjdlinjerna. Dock har jag improviserat när jag passat in dem på ett flygfoto, i väst är det lite fel.

Jag och dussintals bloggläsare väntar också otåligt på M:s första blogginlägg. Det ryktas innehålla spännande fakta och bilder om en äventyrlig dag när gårdens första djur flyttade in.

Hösten har kommit...

...med regn på lervägen vi grävt, så att jag körde fast i onsdags när jag skulle fara hem. Bilen gick bra att dra loss för herr Åkerman!

En dag kom kraftbolaget för att märka ut elkabeln. Jag missade att be dem märka ut hela sträckningen så de fick komma tillbaka. Dagen efter att man hört av sig!

Vi har köpt lite rör och grävt lite dike och avverkat en smula för dikningen och i en lund där vi kan ha bin. Jag har också satt ihop traktorns timmervagn och kört granstammar med den! Det var väldans skoj. Men i helgen ville inte traktorn starta, aj aj.

Vi har även haft ett första vägmöte med flera familjer trevliga grannar. Oförvägen tänkte vi kalla vägen.