En härlig återkomst till marken efter ett par veckors frånvaro tror jag! Hämtade begagnade verktyg på cykel i stan (vi vill spara parkeringspengar så vi står några kilometer bort), körde till bilverkstad i byn, fick låna ett skruttigt åk. Tankade upp div bränsle i dunkar, tog mig till grannen, hämtade dricksvatten, hämtade laddade batterier och körde över en grässtig hem till oss!
Sitter o äter middag nu vid sjutiden, olivoljan har stelnat i kylan. Omkring 10 grader både inne och ute. Men läckert med het och fin mat efter kyla och knappt nåt i magen tidigare i dag. Lite svårt att skriva också i bara stearinljus och med en hand när jag behöver byta, och så rinner ju datorbatteriet ut — har ännu inte fixat 12V-laddare till laptopen.
”Gården” såg i alla fall okej ut trots vår frånvaro, dasset hade plasten blåst bort från, illa enfaldigt att bara ha lite träbitar o grenar över det och även spannen med barkstö. Komposten hade nätt och jämnt klarat sig från inregn. I förrådet är det fläckar på golvet, oklart om det kommer från innertaket, upp genom golvet eller är gammalt.
Jag sorterade in det nya (fogsvans, bultsax, lite filar o andra prylar jag knappt vet vad det är men det kändes, eh, vettigt att ha), hällde bort gråvattnet. Pelarna till förstugan har börjat blåna.
På landet är det viktigt att planera och stolt är jag över att jag kom på att smeden stänger kl 16 så jag stegade opp till grävis och gick loss på hydraulfilterluckan. Svischt! Med korrekt hylsnyckelteknik gick första muttern gick att lossa, även om den fastnade i nyckeln.. Detta kändes som ett genombrott, iaf ett tydligt steg framåt i de senaste veckornas gräv-maskin-limbo. Vips ringa smeden som ställde fram en dunk hydraulolja, så in och hämta bilen (behöver mekas mer men mekanikerna känns gediget duktiga och omhändertagande, han tipsade också om att köra pick-up, fyrhjulsdrivet och med kraft för en släpkärra) och oljan.
Ute igen borstade och torkade jag lite rent på luckan och sen svjonk opp med den. Da daa! Smått helig att för första gången blicka in i ett teknologiskt känsligt inre rum jag berett mig tillgång till. Fyra filter reste sig ur cylinderutrymmet liksom tyst iakttagande mig. I snabbt tilltagande skymning hällde jag på oljan fast jag saknade tratt men det gick fint. Lite oroligt eftersom säljaren sagt att man måste lyfta upp filter för att det ska rinna undan tillräckligt fort. Men det sjönk bort. I blåsten kom nåt tallbarr i, ajaj, men det gick nog att få ur. 40 liter tankade jag i och nivån steg i givaren jag reparerat…
MEN suck, väl nere igen hade nivån i röret stigit upp till brottet jag reparerat ungefär och ajajajaj, vi närmare spaning inser jag att det gamla röret ju är sprucket även i botten. Det glittrar, trots det nu kompakta mörkret, där oljan tränger ut. Till råga på allt är det halt och trångt och nästan omöjligt att komma åt stället, med mindre än att svänga runt grävmaskinen. Två steg framåt och ett bakåt blev det denna gång. Vet inte riktigt hur gå vidare, har snott in stället med papper och tre sorters tejp provisoriskt. Tänker nog kolla papperen i morgon, har det inte läckt tankar jag bränsle och kör några timmar. Kanske kan kladda in stället med… lera? Tuggummi? Kåda?
Vi har bett om anslutning till elektricitetsnätet och hoppas kunna sätta upp ett mätarskåp en vacker dag. Jag försöker studera ellära.
Ett annat genombrott är att vi för första gången sett tomten med höjdlinjer, elevation curves. En grym känsla. I detta är vi starkt inspirerade av Richard Perkins, som M gått kurs hos, som i sin bok jag läser lägger ut texten om värdet av att ha koll på åsar och dalar och slänterna där emellan. Han har också hjälpt till att konvertera en satellitbild jag köpte till just höjdlinjerna. Dock har jag improviserat när jag passat in dem på ett flygfoto, i väst är det lite fel.
Jag och dussintals bloggläsare väntar också otåligt på M:s första blogginlägg. Det ryktas innehålla spännande fakta och bilder om en äventyrlig dag när gårdens första djur flyttade in.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar